121. Vår självålagda närsynthet

"För att bevara en viss angenäm gladlynthet och godmodighet i umgänge med dem som är mindre fördärvade och klarseende tillämpar vi ett godtyckligt begränsande och dämpande av vår hjärtsprittande astronomiska ångest, våra välgrundade misstankar om livets innersta väsen, våra skoningslöst blodtörstiga historiska referensramar, samt de framtidssnöpande insikterna om "människonaturens" lurande avgrundsvidrighet. Vi pratar på om sånt som ligger nära till hands. Därför tycker man i allmänhet nästan lite bra om oss..."