onsdag, februari 25, 2009

Hej kompis

Att lova runt och hålla tunt. Förvisso inte en dödssynd. Än. Men trots detta alltid lika trist när det händer.

Man kan ta som exempel, helt hämtat ur luften, att någon tjatar på någon annan om någonting han sett på TV, en dokumentär med anknytning till den andres jobb kanske, och han tjatar och tjatar, han vill kanske ha en blank skiva så han kan bränna av den så bra är den och visst den andre han tänker fint, och tar med sig en skiva. Och så väntar han. Och väntar. Och väntar än idag.

Jävligt dålig stil, tänker ni. Jag kan bara hålla med. Tur att jag inte har sådana vänner. Då skulle jag nog tänka över den gemensamma framtiden med aktuell person både en, två och tre gånger.