La Haine

Nico ( eller heter han Nicos? Jag vet inte och vi har ändå kännt varann såpass länge att det känns lite dumt att fråga.) har inte sett Medan vi faller. Jag finner detta högst anmärkningsvärt. Jag trodde jag hade lite pejl på vem han var ändå och så kommer en sån är grej. Det sätter saker och ting i gungning. Dessutom har han hållit sig undan den sista tiden, så till den milda grad att jag börjat undra om han vill bryta helt. Men så igår fick jag honom dit jag ville och nu har han mer eller lovat att jag ska få komma över med film och lite snask. Det är dags för pojken att bli man...

Jag har köpt årskort idag som gäller till de flesta av Göteborgs museer. Jag ser mig själv som en rätt så kulturell och bildad kille, en som gillar att gå på museum. Ska man vara helt ärlig har jag väl inte levt upp till den bilden. Någonsin. Men nu har jag kortet i alla fall. Det är det viktiga.