torsdag, februari 25, 2010

Ymnighetshorn

Ymnighetshorn. Det är ett vackert ord. Så vackert att jag inte vill slå upp vad det betyder av rädsla att förstöra det sköra, mystiska skimmer som omger det.

Jag ser mig själv som ett ymnighetshorn. Stort. Och lite sådär snäckformat. Flödande. Av olika saker. Godsaker.

Men jag kan också vara ymnig med dåligheter. Det kommer den tekniker vår internetleverantör ska skicka hem bli varse. Han kommer få klä skott för hela den vrede jag känner mot det företaget och således spendera en dryg vecka i den "disciplinlåda" jag byggt i källarförrådet.

Det finns ändå gränser för vad jag tar. Och ibland måste det markeras. Kraftfullt.