So many assholes...

...so little time. Som dom sa i en film eller vad det kan ha varit. Men det passar bra in på min sinnesstämning just nu. En del uppgiven , en del ledsen och två delar jäävligt förbannad.

Gick in på ett av dom där små piffiga kaffekrypinen som öppnat överallt här i området. Menyer på italienska och små stjärtgossar i tighta svarta gåbortbyxor och skräddarsydda vita skjortor, får mig att vilja spy gör det. Och visst ni kan skratta år en kille från landet som vill ha sitt kaffe på fat och med en bit socker till. Ni kan ligga där och skratta ända till ambulansen kommer. Jag är en helt vanlig kille men jag har nävar av stål.

Lite tråkig avslutning på året kan man tycka men i ärlighetens namn satte det lite guldkant på min tillvaro. Julehelgen var toppen men efter det kände jag en liten dipp i humöret. Så jag behövde en liten skärmytsling. Få skiten ur systemet.

För hur det än är. Kommer man till mig och ger mig biff så blir det I´ll take you to the candyshop, I´ll make you taste the lollypop. Folk borde fatta det vid det här laget.

God Jul

Jul, ända in i kaklet!

Ja God Helg på er då, era små julgrisar! Värsta stressen har börjat lägga sig och imorgon går vi glada och nöjda in i frossandets och fridens högtid. Jävlar vad det ska ätas och drickas. Så mycket mer har jag inte att tillägga. Var försiktiga därute!

Ett par dar före dan

Det lackar på och ångesten börjar krypa in under skinnet. En del är gjort, mycket är kvar. Gran ska köpas, pyntet toppas upp, mat inhandlas och lägenheten städas. Dessutom är jag inte alls säker på att vår fyraåring riktigt har förstått det där vi bestämde om en icke-komersiell jul där vi umgås utan klappar i fridens tecken och äter gott och känner oss lite förmer än packet som i sin klappjakt drar runt som osaliga andar nere på Nordstan. Kan nog bli en del gråt och tandagnisslan måndag kväll när hon förstår att nähä, inga leksaker i år. Men det är det som är grejen med föräldraskap och uppfostran. Man måste göra sig hård ibland. Det är för allas bästa. Dom bara får och får barnen nuförtiden, helt utan motprestationer. Något litet borde man kunna kräva tillbaka...

Bakfull

Mår som jag förtjänar efter fem stora stark och en tallrik ostgratinerade nachos på Sejdeln igår. Men det var det värt. Och det kunde varit värre om inte Henning haft den goda smaken att sova sig igenom natten för en gångs skull. Nä. Riktigt trevligt hade jag. Och om planen som utarbetades sätts i verket kommer det bli mer av den varan framöver.

Nu bara en dryg timme kvar sen barnfritt och ett varmt bad med James Ellroys My Dark Places som enda sällskap. Bara att hålla ut.

Jimmy

Igår var allt som vanligt. Nu är det efteråt. En tagg. I hjärtat. Varför gjorde du det Jimmy? Du hade allt. Kropp som en grekisk gud, en charm varje man skulle döda för, ett leende som gick rakt genom rutan och in, långt in i mig och många andra. Jag vill fortfarande inte tro att det är sant. Du är inget plagiat Jimmy!! Vill så gärna tro att allt bara är lögner för att smutsa ner dig, ett sätt för dom smutsiga undermänniskorna på vårt lands kvällstidningar att dra ner dig på sin nivå. Ner till lögnernas och svekens cirkel. Men jag väljer att hålla fast vid dig, Jimmy. Jag håller fast med en dåres envishet och den våldsamt förälskades blindhet. Jag klamrar mig fast vid dig.

Jag vill sluta med en dikt som jag skrev för en liten stund sedan.

"Yesterday
All my troubles seemed so far away
Now it seems like they are here to stay
Oh I believe in yesterday"

Julkul

Jul på Liseberg! Första gången för mig trots snart tio år av krälande i detta avträde dom kallar Göteborg. Men gud så trevligt det var. Små lampor och lyktor i tusental, doft av glögg och rostade mandlar, glada tillrop på klingande göteborska och en dotter som var så pass tillvida speedad att jag aldrig sett på maken. Bara det var värt inträdet. Det och Nyckelpigan. Riktigt läskig. Kostar bara en biljett. Jag var billig, som vanligt. Nä i år har vi jobbat på julstämningen, det får jag säga. Trappat upp, lite efter hand. Pyntat, bakat pepparkakshus, käkat julgröt och så nu detta. Härligt. Jag är full med jul inuti. Breddfull.

Besiktigad

Idag har jag för första gången i mitt liv besiktigat ett motorfordon. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag varit helt avslappnad inför att mista, eller kanske snarare bli av med, min Bilprovningsoskuld.

Ni som känner mig lite närmare vet att jag inte är mycket till man vad det gäller det som traditionellt räknas som maskulina egenskaper ( jag vill dock påpeka att rent biologiskt är jag man fullt ut, hundra procent, förmodligen mer man än du någonsin träffat på under dina olika besök i simhallar och omklädningsrum och bastuklubbar och så vidare). Jag är inte händig. Jag kan inte så mycket om sport, även om jag låtsas ibland. Och jag kan verkligen ingenting om bilar.

Och nu skulle jag rätt in i lejonkulan. In bland ett gäng råbarkade supermän, oljiga och valkiga och med en kunskapsbank som vida översteg min fattningsförmåga. Dom skulle bara behöva kasta en blick på mig för att fatta att jag tillhörde sämresorten, man på utsidan men mjuk som bröd inuti, ovärdig den mörka manliga gemenskap som de i årtionden vårdat ömt därute bland industritomterna i Tagene. Inga igenkännande ögonkast, fasta handslag, menande blickar och ho-hum lambdasond där inte. Bara förakt, rakt av. En spottloska maskerad som ett ansträngt leende, hotet om fysiskt våld som vibrerar under ytan och som bara hålls tillbaka av ett mekaniskt utförande av tiotusentals gånger redan utförda handgrepp och tanken på att det trots allt är fredag och all sprit som ska drickas och djurisk sexualitet som ska levas ut.

Nu blev jag ändå rätt positivt överraskad. Dom bjöd ju inte på kaffe, men å andra sdan fick jag inte stryk och kom undan med 1) ej fungerande handbroms 2) trasigt signalhorn och 3) dåligt fungerande spolvätskemunstycke höger fram. Inte så jävla illa om jag får säga det själv! Sen vet jag inte mer för jag är helt bäng. Henning tyckte det var en dålig idé att sova inatt. Men man får se det positivt. Hade han sovit hade jag missat Rescue 911 och mitt liv hade varit lite fattigare...

Echinaguard

Jag borde vetat bättre. Jag visste bättre. Men jag är svårt sjuk, genomförkyld. Och numer ännu lite smutsigare och principlös än för ett par dagar sedan. Det enda jag kan anföra till mitt försvar är att preparatet säljs på Apoteket, en institution som tidigare tillsammans med Socialstyrelsen varit en av de kryckor jag vilat min brutna kropp mot men som jag nu tvingas inleda en inre rättsprocess mot. Nä. Att sätta i sig den där skiten var inte stort bättre än att gå in till en homeopat och säga hej har du nån verkningslös smörja jag lägga ett par hundralappar på och vänta här har du mig på alla fyra, vi kan ju passa på när du ändå är i farten. Ska gå och duscha och borsta tänderna men har svårt att tro att det kommer hjälpa i någon större utsträckning. Att jag aldrig lär mig.

Hybris Maximus

"Tibro har en tydlig vision. Orten ska bli världens ledande centrum för inredning. Det har politikerna, näringslivet och medborgarna kommit överens om."

Källa: Länstidningen December 2007

Andra advent har bjudit på gapskratt och pepparkaksbak samt fortsatt förkylning för valda delar av flocken. Nu är det bara slutspurten kvar, sedan kan jag vila mitt söta huvud mot den snorstela kudden och sova den rättfärdiges drömlösa sömn.

Hoppas jag. SVT gjorde mig en otjänst när dom sände Cruising i torsdags...

Förkylt

Hela familjen mer eller mindre sänkta av någon liten förkylningsbacill. Som tur är har Anna egyptiska knockout-piller. En liten combo med paracetamol, efedrin och antihistamin. Rensar systemet och försätter knapraren i ett vegetativt tillstånd för några timmar. Måste komma ihåg att åka ut till Kvibergs marknad och se om jag inte kan hitta lite liknande preparat att toppa upp medicinskåpet med.

Vadå, vilken CD?

Behövde inte lida i alltför många veckor förrnän vad som i alla fall så här i början verkar vara en värdig arvtagare till OiNK dök upp i mitt liv. Ett själsligt tomrum är fyllt, jag kan känna att jag återigen börjat stråla av livsglädje och det ena med det andra. Om jag nu bara kunde komma på hur man skickar mail med sin mobil skulle jag vara en alltigenom lycklig man.

Den röda rosen

Förstod inte fröken vad Flickan i Havana handlar om? Eller satt hon där bakom katedern och skrattade inuti, utan att det syntes? Det måste ju varit så, hon var ju vuxen. Så depraverat. Som något jag själv kunnat ta mig för.

Jag var ju så oskyldig. Bara sju år.

Tittartoppen

Kvalitetsprogram såsom Bonde söker fru och Svensson, Svensson får båda två fina placeringar när tittarsiffrorna för den gångna veckan räknats sammman. Det faktum att svenska folket väljer att bänka sig framför den här typen av produktioner utgör ändå ett ljus i mörkret. Kanske är tillståndet i nationen inte så illa som jag befarat, utförslöpan inte så brant som de dagliga nyheterna antyder.

A B C 1 2 3

Det här med att blogga är bara skräp. Hänger efter mig som en osalig ande. Folk börjar snacka i affären, kommer fram på stan. Var är respekten? Bara för jag vränger ut och in på mitt liv inför er allihop här på internet betyder det inte att jag inte har någon integritet... Äh. Måste boosta antalet besök. Funderar på mer porr. Och kanske annonser. Den där jävla Martin. Som ska vara så jävla rolig och välformulerad. Jag skiter i honom om det inte vore för den där inviten. Tiotusen träffar, visst, han har fixat sin SiteMeter. Det fattar ju alla. Bara pinsamt med den där räknaren har lagt upp för att alla ska se.

Syrran är i Indien. Vad kul för henne. Frågan är om det hjälper mig. Jag är ju kvar här i Göteborg.