Slutstrejkat - Och det på tiden!

Då var det slut på det roliga för den här gången då!

Personligen tycker jag att det varit ett jävla gnällande på landets "vårdpersonal". Pengar hit och status dit. När slutade det vara nog att i sitt dagliga verkande göra en insats för en medmänniska? När slutade vården vara ett kall för att i stället bli en karriärstege bland många andra? Nej, säger jag, och höjer ett varnande finger. När vi börjar blanda in annat än rent symboliska summor i hanterandet av våra sjuka och döende då är vi ute på mycket djupt vatten . Var det inte nog när män började kalla sig sjuksköterskor? Redan där borde en högre instans - gärna en tribunal - klivit in, snabbt och hårt slagit till mot hjärnorna bakom denna naturvidrighet och kastat ogräset på elden.

Vi har mycket att lära av Gamla Testamentet, sanna mina ord!

Men nu står dom där med lång näsa. Och imorgon dag är det jag som klockan halv sju står utanför Sahlgrenskas portar och skrattar åt deras dåraktighet.

Så går det när man sätter sig upp mot överheten!

Bohuslänningar = Balls

Idag har GPTV ett kort inslag med mannen bakom nummerlapp 26. På klingande bohusländska levererar han vad jag i framtiden kommer använda som valspråk.

"Det är bara att bita ihop. In med träpinnen och kör bara!"

Några ord som sammanfattar min järnhårda mentala styrka och nästan övermänskliga disciplin på ett väldigt fint sätt. Längtar redan efter nästa Göteborgsvarv. Tänker bajsa på mig redan i Slottsskogen. Och sen jävlar, fram med träpinnen bara...

#26

Impossible is nothing! Klicka ovan...

Kask och rask med bajset rinnande utmed benen!

Och återigen. Maximal respekt samt all heder åt denne man!

Gräddhyllan

Liseberg. Jag, Mickey Dee och Claes Malmberg. Ett tillsynes omaka gäng men i det här fallet är det som dom säger, opposites attract. Och ganska snart hade vi lyckats lämna respektive familj bakom oss och slagit oss ned vid stambordet på Tyrolen. Det stod inte på förrns ölen flödade och folk svärmade runt oss för att få sin del av glansen och glamouren. Classe beställde in ett par hinkar champagne och våra turer till toaletten för lite pudrande av näsan kom tätare och tätare. Fyra timmar och en mindre skärmytsling senare var vi allihop stabilt fulla och tillsammans med vårt entourage snubblade vi ut till de två limousiner som M.D. styrt upp. Sen blev allt svart en stund och när jag vaknade stod vi parkerade på Andra Långgatan mitt i ett jävla hålligång. Dreads, barnfamiljer och tjackade byggjobbare i en salig röra. Folk rökte knark och drack öl helt ogenerat, precis som det ska vara. Vi for in och ut på vartenda etablissemang längs hela stritan. Varenda lokal hade förvandlats till en svartklubb, natten snurrade fortare och fortare. Framåt tretiden på morgonen började polisen strömma till för att sätta punkt för partyt. Mickey och Claes stannade kvar för att kasta flaskor och kravalla med resten av mobben, men jag, jag tänkte att nej det är ju en dag i morgon med. Så jag gick hem.

Ett övergrepp i vardande

"När du duschat ska jag dra i din snopp. Och i Hennings. Samtidigt. Och pilla i era rumpor."

Just en snygg avslutning på dagen. Hoppas min dotter bara snackar snacket och inte gör allvar av hotelserna...

Och på tal om snoppar. Ta en titt här.

Blottarkungen

Jag anade väl att mitt tvångsmässiga behov att visa penisen i det offentliga rummet skulle straffa sig förr eller senare. Bita sig självt i framsvansen, så att säga.

Jag sitter i skiten, kort och gott, och är långtifrån säker på att det kommer lösa sig. Folk kan vara så snarstuckna. Lite naket. Ska det vara något att uppröras över? Små, små människor. Mentala dvärgar oförmögna att uppskatta god konst i form av en välskulpterad manskropp.

Byggjobbare. Trodde dom var av tuffare virke än så. Grät som små barn, sprang och gömde sig. Jag hörde dom nog, där dom satt och pratade fotboll & analsex i byssjan. Snacka om att talk the talk utan att walk the walk. Ringa polisen. Jävla kärringar, för att använda deras eget snicksnack.

All hail the king!

Dagens jubilar

Med anledning av dagens festiviteter kan man ju bara sorgset skaka på huvudet och stilla förundras över hur ett folk som i århundraden utsatts för oräkneliga vidrigheter, när inte ens dom kan bete sig anständigt, ja då kan man bara än en gång konstatera att det är underkänt som gäller.

Misantropen i mig frodas.

Respectus Maximus

Vi spanade lite på Göteborgsvarvet idag, jag och familjen. Stod i Slottsskogen vid cykelbron över till Änggården och hejade fram alla par trötta ben som passerade.

Det mest imponerande under eftermiddagen var den kille som passerade uppenbart nedskiten. Löst bajs glittrade ända från kanten på hans löparshorts ned till knävecken. Maximal jävla respekt säger jag. Tyvärr hade jag inte sinnesnärvaron att ta hans nummer. Då hade jag lätt kollat upp vem han var och var han bor och skickat ett blombud dit per omgående.

Det är människor av det virket vi har alldeles för lite av i det här landet.

Utdömd inte uttömd

"You Are Athena.

You are not a sex goddess. Your sexual frustrations are expressed through anger and hostility. Learn to harness that power and energy and put it to orgasmic use."


Ja. Vad mer finns att tillägga? Testerna på Facebook är onekligen ganska träffsäkra.

Schack är grejen

Schack över internet. En alldeles lysande idé. Gå in här och registrera dig. Sen söker du på användarnamnet "Alfahanne" och utmanar mig på en omgång. Enkelt som så.

O to the Z

Jag vet en kille. Vi kan kalla honom en bekant. Han är som den där lille stackaren i en av Alfons Åberg böckerna, han som bara vill bjuda på godis och är på vippen att ta till lipen hela tiden. Förmodligen har han sett mig ute någonstans och pejlat in att jag har alla de kvaliteter som krävs för att kunna benämnas Alfahanne. Och efter det är han mig ständigt i hasorna. För att ställa sig inbjuder han ständigt på kaffe och ger mig små presenter. Så han får hänga runt. Så länge han inte blir för närgången.

Senast jag stötte på honom sträckte han med darrande hand fram ett par DVD-skivor som visade sig innehålla första säsongen av OZ. Spanade inte in det när det gick på TV för några år sedan. Lysande underhållning, måste jag säga!

Jag är MacManus. Vem är du?

Justice - Stress

Jusqu´ici tout va bien...

Gud pekar med hela handen

Igår kväll satt jag och slösmekte mig själv lite lojt (vilket egentligen hörs på namnet, det man gör gör man så att säga lite på halvfart, men nog om det, stickspår) framför Fotbollskväll. Precis innan Glenn Strömberg och en annan snubbe jag känner igen men inte kan namnet på dök upp i ett inslag körde dom en liten jingel och jag kände så väl igen snutten! Lite trumpet och lite bas. Jag hatar sånt. Kan inte släppa det förrns jag kommit på vad det är. Men jag förträngde det med en kraftansträngning. Och så var det natt och det blev morgon med allt vad det innebär och jag tänkte att jag slänger på en skiva. Brukar inte göra det annars, allt annat ska hinnas med. Men idag gjorde jag det. Glodde lite i hyllan och fingrade lite innan jag plockade ut ett gammalt Chumbawamba album. In med det i spelaren, spår ett kör igång och JÄVLAR det är låten med snutten från igår!! BEE-YAAAATCH, kadasch!!, den allsmäkige örfilar upp mig, pekar med hela handen och ger mig ett kvitto svart på vitt att det är han som bestämmer och ingen annan. Nä, det är fan stort, gudomlig närvaro i vardagen. Som djupt troende kristen behöver man den där närkontakten med sin skapare lite då och då. För att ingjuta mod och förvissning, kraft att stå upp mot saraceer och sionister och andra mörkrets krafter som i våg efter våg angriper västerlandets andliga och moraliska murar.

Det är som på Fort Alamo.

Pix för att vara Davy Crockett.

121. Vår självålagda närsynthet

"För att bevara en viss angenäm gladlynthet och godmodighet i umgänge med dem som är mindre fördärvade och klarseende tillämpar vi ett godtyckligt begränsande och dämpande av vår hjärtsprittande astronomiska ångest, våra välgrundade misstankar om livets innersta väsen, våra skoningslöst blodtörstiga historiska referensramar, samt de framtidssnöpande insikterna om "människonaturens" lurande avgrundsvidrighet. Vi pratar på om sånt som ligger nära till hands. Därför tycker man i allmänhet nästan lite bra om oss..."

Som lamm till slakten

Mannen med Guldlemmen. Masterdildon. Sockerpappan.

Han har oss alla lindade kring sitt lillfinger. Hårt, hårt.

Jag hoppas Han kom med planet som det var sagt. Orkar inte mer...

Hymensnack

Nej Martin. Män har ingen mödomshinna, jag har fått det bekräftat från säkra källor. Så sluta för fan tjata.

Återuppstånden

Ledsen för frånvaron. Jag vet att många av er saknat mig, ja rent av varit oroliga. Men ni vet hur det är. Man är ju som flugan på sockerbiten. Börjar skjuta heroin och allt går åt helvete. Bottenkänning. Möter Jesus, Gud och den Helige Ande. Blir frälst. Åker till Afrika och missionerar. Är dom tacksamma? Nej. Jagar en ur landet. Inget av det dom påstår är sant, noll och intet. Så här är jag nu. Rösten i natten. Ljuset i slutet av tunneln. Det kortaste strået. Eller om det var det längsta.

Vi är ju trots allt som ler och långhalm, du och jag...

Tillbaka med FILMTAJM